Bakgrund Järven är den största landlevande arten inom mårdsläktet och karakteriseras ofta som en av de minst kända rovdjursarterna på norra halvklotet. Att man har vetat så lite om järven beror på svårigheterna med att studera ett djur som är relativt litet och ensamlevande, rör sig över stora områden och återfinns i glesa populationer ofta i ottillgängliga nordliga trakter. I många områden pågår diskussioner kring järvens förvaltning och bevarande. I en del område, främst Nordamerika, sker stora förändringar av järvens lismiljö (t ex. på grund av skogsbruk och ny bebyggelse) och i framförallt Skandinavien lever järvar i konflikt med tamdjursnäringar. I Sverige är det största förvaltningsproblemet att järvar genom sin predation på ren orsakar förluster för rennäringen. Därför ställs stora krav på vetenskaplig kunskap för att myndigheter på bästa sättet ska kunna förvalta järvpopulationen och samtidigt upprätthålla möjligheterna att bedriva en uthållig rennäring. Under lång tid har det funnits relativt lite kunskap om järvens ekologi. Under senare år har kunskapen emellertid ökat avsevärt tack vare det svenska järvprojektet och andra forskningsprojekt i Norge och Nordamerika. Under länkarna nedan finner du sammanfattningar av kunskap om järvars ekologi som inhämtats av det svenska järvprojektet och till viss del även från andra projekt.